Vedspis

Vår vedspis används ofta.

Jag gör maten på den i de allra flesta fall. Det är inte så att vi ej har annan spis men det är en mysfaktor och det ger värme.
Det tog en stund för mig att lära mig hur den fungerar.

Tips för eldning i vedspis:

* Om du ej eldat på länge tänd på lite tidningspapper i eldstaden för att få bort köldproppen( ej glatt papper). Kan till en början röka in lite mellan spisringarna. När du fått bort köldproppen så är det bara att börja elda med små torra stickor och när du fått fart på elden mata på med större vedträn.

*Jag börjar ofta min eldning genom att fylla en mjölkkartong med småstickor och tända på och då sköter det sig själv. Bara att fylla på med grövre ved efter en stund.
*Jag lägger ibland in en överbliven ljusstump när jag ska börja blasan det fungerar nästan alltid.
*Använd alltid torr ved.
*Ta in veden ett dygn innan du ska elda. Fuktig ved får spis och skorsten att sota igen och dessutom luktar röken illa.
*Försök för miljöns skull, att ej pyrelda. Få elden att ta sig snabbt.
* Många stickor/pinnar ger mycket eld och värme.
* Lite pinnar och lite eld svag värme.
*Jag brukar ibland ha en stor kastrull med lock på spisen för att behålla värmen längre som ett element.
*Har också läst mig till att man kan lägga in tegelsten i ugnen för att magasinera värme. Det gör inte jag för jag använder ugnen för ofta.
*Elda aldrig så att spisen blir glödgad.


Vad beror det på att det ibland röker in?

* Jo, det kan bero på att skorstenen är kall.
* Att tilluften är för liten (öppna ett fönster på glänt när du tänder)
* Att skorstenen ej förmår transportera bort röken pga intilliggande hus och träd.
* Sotaren kan ge råd!!

Under tiden vi bygger blir det mycket restvirke som är helt ypperligt att elda med.

Göra mat på vedspisen.

*Använd gärna gjutjärns grytor de ger en jämn temperatur och om du missar att elda och det slocknar håller de värmen längre.
*Ha olika storlekar på grytor hemma.
*Men annars fungerar vilka kastruller som helst.
*Om det kokar för kraftigt så byt platta eller dra ifrån grytan lite.
*Hav tålamod och stressa ner.

Aska ur spisen:

* Efter ett antal brasor måste du aska ur askan som bildas vid förbränningen.
* Det finns speciella grovdamsugare du kan använda till detta eller en vanlig plåthink går också bra.
* Använd ej plast eller annat material. Det kan finnas glöd i askan flera dygn efter att du eldat senast.
* Bär genast ut askan när du askat ut och placera den långt från allt brännbart.
* Skaffa en långskaftad raka eller borstögla och rensa regelbundet ut allt sot som samlar sig runt ungskroppen.
*Ta bort ringarna för att kunna få bort eventuell sot som finns ovanpå ugnen. Titta till lerans skick samtidigt.
*Om det är mycket sot på piggarna som är under plattorna vet du att du skall sota. Ser ut som svart rimfrost.

Liten rökskola

Röken visar om du eldar på rätt sätt:

Svart rök med kraftig lukt – otillåtet bränsle eller felaktig teknik som ger ofullständig förbränning.

Gulaktig rök – otillåtet bränsle eller felaktig teknik som ger stora utsläpp av tjära.

Vit rök – rätt bränsle och teknik där den kalla utomhusluften skapar synlig vattenånga från röken.

Genomskinligt värmedaller – rätt bränsle och rätt teknik där den varma utomhusluften gör röken osynlig

Jag går med jämna mellanrum ut för att titta på röken ur skorstenen. Hur ser den ut är det bra förbränning eller ej, oftast är den ljus och knappt synlig som den skall vara. Svart rök vill vi ej ha. Helt genomskinlig vill vi ej heller ha. Då eldar vi bara åt kråkorna. Har någon sagt. Men förståsigpåarna säger att även genomskinligt daller är bra. Ja därom tvistar dom visa.

När vi byggde var vi tvungna att höja skorstenen eftersom huset blev en våning högre. Den gamla skorstenen lutade rätt mycket, som gamla skorstenar kan göra så skulle ej riktigt ha hamnat rätt mellan takstolarna.
Så den revs ner t.o.m. första våningen. Den innehåller 6 pipor och vi försökte få till en skorsten i äldre stil för att matcha utseendet på huset. Kring sekelskiftet var skorstenarna ofta smalare än 6 pipor så det var ej så lätt.
Ett tränat öga ser nog skillnaden.

Men skorstenen fungerar bra efter att en firma kletade något i pipan vilket jag ej minns namnet på nu för att få den tät. Är tydligen vanligt att skorstenen är ej är tät efter att man murat upp den, fick vi lära oss.
Var en liten besvikelse dock. Man lär sig, man lär sig.

Har läst mig till att:
Bygger man till sitt hus och vill installera ännu en eldstad, gäller i grunden dagens miljökrav för moderna braskaminer. Men kakelugnar, öppna spisar och vedspisar för matlagning anses också ha så rena utsläpp att de får nyinstalleras, vilket kan passa bättre i ett äldre hus.

Om du har köppt ett gammalt hus så kontakta sotaren och be dom kontrollera spisen och skorsten innan du eldar första gången.
Har du otur så har fåglar byggt bo i skorstenen. Du kan ju alltid sätta ett nät över skorstenen för att förhindra framtida bon om du haft sån otur.

Skorstenar behöver sotas olika ofta beroende på hur ofta man eldar. Ta reda på hur ofta du måste sota genom att tala med sotaren.

De flesta spisar som är gamla och ej använda har samma sorters skador; de är angripna invändigt av rost, har utslitna brännjärn och behöver få ny lera i taket på bakugnen. En del av det kan du åtgärda själv medan annat bör en kunnig firma som renoverar spisar få göra.
Det finns två sätt att ha ihjäl en järnspis; (enligt en som vet (ej jag)) att elda sönder den så att spisen slår sig och spricker av utmattning, och att inte elda alls, så att den blir rostig invändigt av kalluft från skorstenen.

Varje höst bör du titta till din spis innan eldningssäsongen börjar.

Titta först i taket på ugnen. Där skall en speciell eldfast lera sitta, som har två viktiga funk­tioner; att göra spisens värme jämnare och att skydda den tunna gjutjärnsplåten i taket från hettan.
Leran lakas ur med åren och blir så småningom, efter kanske 3-5 år, som sand.
Ser du järnet i taket genom leran måste den bytas.
Du kan köpa en pasta bestående av lera och järnfilsspån från en järnahandel eller byggnadsvårds handel. Och lägga på ugnen. Eldar man utan lera blir det för varmt och ugnen kan spricka. Och då blir renoveringen genast krångligare och dyrare.
Titta också till slitdelarna inne i spisen. Ser plåtarna hela ut eller syns det sprickor?
Har läst mig till att i de allra flesta fall så ser man de första sprickorna längst ner i mitten.
Om man ser sprickor är det dags att byta ut järnplåtarna.

Sist men inte minst släck aldrig elden med vatten. Låt den slockna av sig självt.
Om du har en kopparcistern bredvid spísen låt den ej stå tom för då kan den brännas sönder.
När rimfrosten under plattorna blivit till blanksot, dvs förvandlats till blank tjära då vet du att du definitivt skall sota din skorsten!!!







.