Skrattduvan Indra

Vår kära Indra bor i vår nyinköppta voljär tillsammans med undulaterna.
Vår andra duva fick flytta därifrån för den var lite elag mot Indra.
När Indra kom till oss var det en väldigt försiktig fågel,hon har varit hos oss sedan mitten av oktober,hon satt och kurade mest. Gjorde inga tendenser till att flyga alls.
Den är väldigt handtam och går ej undan när man skall hantera henne. hade tydligen suttit med en nymfparakit tidigare om jag minns rätt.
Första gångerna jag hade ut henne stretchade hon mest sina ludna. Flög inget.

Men nu har hon börjat flyga. Tog ett litet varv i köket imorse. Men har tydligen rätt dålig kondition för hon flyger några sekunder, men verkar ej ha en aning om hur hon skall avsluta flygturen när hon blir trött vilket är efter några sekunder landar hon lite var som. Verkar ej alls ha pejl på hur hon skall göra.

Hon visar tydligt att hon skulle vilja till den andra duvan men vill ej sätta dom tillsammans än Indra skall åtminstone ha lärt sig flyga ordentligt först.
Den andra duvan är större och mera pondus. Lite en "enmans" fågel.

Skrattduvan är så mysig jag blir glad av att ha en sådan fågel. Varjegång hon rör på vingarna skrattar hon. Skrattet gör en glad. Det låter verkligen som om någon skulle sitta och småskratta. Hon hoar också. Ett diskret läte. Låter ibland som hon försöker härma den andra duvan. Smöra in sig.
Är en försiktig fågel som ej gör så mycket väsen av sig.
Imorse när jag tog ut henne hade hon kalla fötter. Var så annorlunda mot den andra duvan vars fötter alltid är varma och goa. Men sen när hon gjort lite flygövningar var även hennes fötter varma och goa.
Hon har en uruslig kondis. Blir helt andfådd efter att ha flugit några sekunder. Men blir väl bättre med lite träning.

Vet väldigt lite egentligen om skrattduvor.
Men ett vet jag att de är försynta, fina fåglar som ej gör mycket väsen av sig.
Hon äter betydligt snyggare än min andra duva. Har bättre matskick kan man säga.
Slut med berättelsen om Indra för denna gång.