Ibland har jag såna där trötta dagar när jag inte orkar med riktigt.
Idag tog jag med mig kameran ut en sväng,
när solen äntligen kom fram.
Gick runt i sakta mak bland mina blommor och djur,
kom fram till att jag nog är lyckligt lottad ändå.
Här i bilden ovan står en Stor Silkeshöna och delar på maskrosor med vår kanin Nelly.
Jag satte mig ner ett tag på trappan ner till hönsgården,
jag hade dragit upp lite maskrosor ur gräsmattan som börjar lysa helt gul.
(Det är mycket roligare att göra det när man har höns för både hönsen och kaninerna gillar maskrosorna.)
Ja jag satte mig ner och fick genast sällskap av missarna Isbar som ville titta om jag hade nåt gott att dela med mig.
Dessa underbara grönvärpande höns.
Jag satt där en stund och skalade lite solrosfrön till hönsen,
de älskar det står och väntar på att de ska få det skalade fröet.
De mindre Holländska vithättorna har inte riktigt lärt sig det här med skalade solrosfrön än så de tyckte att kaninerna var mer intressanta.
Jag tycker det är så harmoniskt när alla djuren kan gå tillsammans.
Vithättan undrar om hon får vara med i högen med kaniner.
Ser ni att det är 3 stycken=).
Så här såg det ut till en början,
innan jag satte mig med fröna och gjorde lockljudet
Tuck Tuck Tuck
då kom alla springande.
Ni ser kanske den lilla gången till vänster uppe i bild den gången går ner till nästa hage.
Några som bara lite sådär värdigt såg på var mina vita duvor.
Till vänster en Brunner duva,
de två andra är Indiska Påfågelduvor.
Kaninen Nelly med Miss Whyandotte.
Min vandring fortsatte in i själva hönshuset där jag satte mig ner på min lilla trädgårdspall och fick genast sällskap av min lilla blandis, den tycker att jag är mycket roligare än de andra hönsen.
En vaktel tittade fram med.
Så här bor minstingarna när de blivit ca. 3 veckor.
Innan det bor de inne.
Efter ca 6 veckor får de flytta ut bland de stora hönsen.
Vaktlarna har jag skiljt av för att jag aldrig hann få några ägg när de fick vistas fritt i hela hönsgården.
Ska prova såhär en stund nu.
Sen fortsatte jag min vandring runt i trädgården.
Jag njuter av alla tulpaner.
Jag är så tacksam över att några blommar om igen trots att jag inte planterat några nya senaste höst.
Ni som har följt bloggen en tid vet att jag älskar starka färger.
Så jag har ju en liten del av trädgården som jag har vigt åt dessa färger.
Gången som jag inte blivit klar med när orken tröt,
den fortsätter jag med när orken kommer tillbaka.
Titta vad jag hittade i rabatten där jag trodde alla narcisser dött.
Men mitt ibland alla tulpaner fanns denna lilla.
Jag vandrar vidare längs gången upp mot huset och där ser jag de blodröda tulpanerna i min lavendel rabatt med den uppstammade syrenen i mitten.
Och dessa vackra som slingrar sig om varandra,
kan man bli annat än glad.
Att ha en trädgård förgyller även den tyngsta dagen bara man vill se.
Lite svår fotat mitt på dagen men ni förstår kanske vad jag menar.
Att gå runt med kameran när man har en låg dag,
det gör underverk.
För mig.
Har gjort det allt för sällan,
den sista tiden.
Jag är glad att jag valde att göra det idag,
nu ska jag samla energi inför dotterns SM i Västerås,
i Tävlings Disco Dans på lördag.
Hoppas ni alla har en fin kväll/Gela
Sänder en kram till maken i Bryssel. Kram.
3 kommentarer:
Du har det ju så fantastiskt! Med alla djuren som lever i harmoni tillsammans, och den fina trädgården. Bra att du unnar dig en stund med kameran. Jag tycker också att det är rogivande att vandra runt med den, ett sätt att se sin omgivning på ett annat sätt helt enkelt. Och som du brukar säga...Orken kommer tillbaka! Kram på dig!!
Underbara färger! Snart slår tulpanerna ut i Roslagen också... Glad fredag önskar fröken Dill
Kjære Ingela! Du har så rett! En langsom vandring i hagen med kamera gir helse til sjelen. Man ser de små detaljene,-det gir glede! Og resultatet av mange års arbeid er lønn for strevet. jeg har det også så ibland. Gode, glade dager og mange fine tulipaner ønskes deg av Bergljot.
Skicka en kommentar