tisdag 16 april 2013

Turfat från dur till moll....

Vilken TURF runda!!!
Den började i sol och slutade i spöregn....
Jag trodde faktiskt jag skulle klara mig hem innan regnet kom men inte. Nooppp
Men bäst att hänga på inspirationen så länge den varade. Hade nyss hämtat dotras FINA nya cykel och passade på att ta en zon vid IKEA. Fick vänta in den lite för någon annan hade hunnit före=)
Jag har försökt förtränga mitt mål att vara ute varannan dag och turfa sen påsk, gick bra till trädgårdsmässan sen kom hönsen emellan. Men nu minsann skulle det ändras på det!!!
Hunden fick på sig selen och jag fick på mig hjälmen solen sken kunde det bli bättre.
Nu var det dax att bränna lite kacl.
Började titta runt bland zonerna, allt för många var mina egna inte intressant alls att göra retakes.
Så fick börja titta uppåt Jakobsberg där var det länge sen jag var men lite röda zoner att ta fanns det.
Så iväg bar det!!
När jag kommit en bit på väg inser jag att runkeepern inte är igångsatt. Det gick ju snabbt att åtgärda. Vill ju veta hur lång turfrundan blir och hur många kacl som blir brända=)=)=)
Nu var 1 zon tagen, vilken bra träning för hunden, såååå många hundmöten vi fick.
Ett helt hunddagis var ute med sina hundar på cykelvägen, var sisådär 15-20 hundar och där kommer vi cyklande, tjolahopp. Gissa om det är att hålla tungan rätt i munnen när man kommer där cyklandes i nerförsbacke på grusig asfalt hållandes hunden i sele hunden tycker det är jääääätttte intressant med alla dom andra hundarna som skäller och bjäfser åt honom.
Vi har en del att träna han och jag när det gäller hundmöten än men denna gång överlevde jag strapatsen=).
Så småningom hann vi fram till en golfbana nu var det att välja Viksjö eller Jakobsberg...
Det blev Viksjö länge sen jag varit där.
Ja det må jag lova LÄNGE sen är ordet, jag cyklade vilse så alla zoner i Viksjö är kvar till någons glädje=)
Men till slut hittade jag rätt, efter en liten omväg hittade jag hem till lite vanare trakter (trodde jag). Jag cyklade upp till barnas dagmamma som vi haft i måååånga år. (Hej igen M), där trodde jag mig hitta hyggligt. Nu är det ju en stund sen jag var där  i och för sig alla barna har börjat skolan nu men jag trodde mig hitta i området. Så när jag står där och kramar om vår kära underbara snälla fina dagmamma så ser vi dom första regndropparna börja falla... NEJ!!!!
Jag som tänkte försöka få ihop åtminstone några zoner till när jag nu en gång kört så fel tidigare...
Så iväg igen och såklart glömde jag att starta runkeepern igen.... tyyyypiskt mig!
Nu trodde jag åtminstone jag skulle hitta närmsta vägen hem... det regnade mer och mer och mer...äppelängen den hittade jag i alla fall men sen då...
Tjolahopp det är säkert bara att fortsätta den vägen så kommer jag snabbast hem, såååå fel jag kan ha...
Nu regnade det så mycket så jag ville inte ta fram telefonen som jag försökte gömma i fickan för att den skulle överleva regnet, för att titta på kartan.
Nej visst kunde jag hitta snabbaste vägen hem härifrån...
Iväg och inser efter en stund att jag minsann inte tar den snabbaste vägen hem nej minsann där mitt i ösregnet hade jag villat bort mig igen...
Men som tur var så cyklade jag så fel att jag hamnade nära en zon som jag inte menat ta pga regnet.
Så nu var tanken... Skiiiiiiiit i regnet,  jag tar zonen vid skolan....jag fick glada tillrop av några barn att jag hade en fin hund, bra att nåt är fint sådär mitt i spöregnet....
Zonen blev min en stund, iväg igen och nu visst hittar jag vidare härifrån...
Det inser ni ju redan svaret på... fel igen stog vid ett vägsjäl och fick plocka fram telefonen och titta på kartan trots spöregn... en snäll dagistant som kom gående med våta barn som dock var rätt klädda vilket inte jag var....
Hon dagistanten alltså hon frågade mig när jag stod där dyng våt och tittade på telefonen om jag cyklat vilse...?
Jaaaa vad svarar man på det...??
Men just då hade jag med telefonens hjälp hittat var jag var och kunde styra kosan hemåt via den sista zonen.
Nu är vi ääääntligen hemma, det blev inte många zoner tagna men rätt nöjda och belåtna är både hunden och jag trots allt.

Turfa lungt alla där ute!!!/Alfaturfen / Gela

1 kommentar:

  1. Åh vad jag blev glad att du cyklade lite vilse så att jag fick krama om dig!
    Kram Marie J

    SvaraRadera

Tack alla goa för att ni kommenterar, jag blir så glad åt varje liten kommentar!!