Min förväntan

Någon större förväntan än just här

 när allt börjar och inget kan gå fel,

 sådär i januari-februari någongång.

Ute är det än kallt men inne finns bara värme,

glädje och förväntan inför nästa odlingssäsong.

Samtidigt lever man i nuet med vackra iskristaller,

men drömmer sig bort mot varmare tider.

Förväntningarna är enorma.

Samlas för att drömma tillsammans och dela våra förväntningar.

Alla dessa fröpåsar,

hoppet och förväntningarna om de små fröna innuti påsarna.

Än kan det ju inte bli så mycket fel,

vi har kommit in i mars och vissa frön är satta i jord redan för att infira några av förväntningarna.

Och nu minsann skall allt hända på en gång, ut i landet skall varje frö och planta för nu har vi kommit till slutet av maj.

Förväntningarna är höga än,

 jag skall minsann övervinna kålfjärilen detta år utan fiberväv=).

Men ooooups ett litet bakslag,

inte ens det kan ta ner förväntningarna.

Jag undrar om vi trädgårdsmänniskor är otroliga optimister.

Sakta börjar förväntningarna infiras

 broccolin börjar visa färg.

Den knapriga salladen äts,

både av oss och av sniglarna.

Rödkålen och tagetesen trivs bäst i mina korgar.

Tomaterna har jag vårdat ömt,

 kanske inte ur deras perspektiv,

men ur mitt.

Allt för att de ska hinna mogna innan första frosten.

När det gått så långt som till slutet av augusti,

 då är tomaterna toppade och de största bladen som hindrar solen att nå tomaterna är bortknipsade.

Allt för den förväntade lyckade skörden.

 

Än finns förväntan på att potatisbladmöglet och annat elände inte skall hinna ikapp.

Förväntan på tagetesfröna jag sådde införlivades minsann med råge.

 Såhär många tagetes har jag aldrig ägt i min trädgård på en och samma gång.

Förväntningen på sötfänkålen har fått gå över till att skörda frön av den istället för själva sötfänkålen,

när den löpte i höjden.

Men rätt vacker så är den så med.

Liknar väldigt mycket dillkronor.

Förväntan på purjolöken var stor och till min glädje så har förväntningarna införlivats.

Äntligen har jag lyckats odla purjolök som är större än gräslök...

Den största förväntningen när jag sitter i januari med fröna är att få skörda och lägga skörden på tallriken,

 att kunna odla min egen mat.

Det är äkta trädgårdslycka för mig!

 

Gå in till Pilgrim för att få se mera förväntningar!

 

Önskar er en fin fredag/Gela